Author: Maria

Sveriges Television är ett statligt ägt medieföretag inom public-service och började sända 1956. Deras uppgift är att sända och bedriva tv-verksamhet i allmänhetens tjänst. Därför finns det något för alla åldrar inom en stor bredd av tv-produktioner. Dagliga sändningar från SVT har pågått sen 1957 men det var först 1958 som teven slog igenom i folkhemmen då SVT sände VM i fotboll. Samma år startades nyhetsprogrammet Aktuellt som sänds än idag. Nuförtiden är det sport och nöje som lockar flest tittare till SVT, med program såsom På Spåret, Melodifestivalen och Sportnytt.

SVT genom åren

Många är vi som har vuxit upp med att titta på SVT, till exempel Bolibompa. Nu går det att se några av de många minnesvärda ögonblick ur SVT:s historia i deras streamingstjänst Öppet arkiv. Kanske finns några av dina favoriter där? Det finns exempel från alla tider och genrer. Men frågan är om dagens barn kommer att växa upp med samma relation till SVT. Idag vet vi att många inte är bundna till tablå-tv, alltså att titta på teve när det sänds live, utan istället spelar in eller streamar teve för att se när de själva vill. Därför har SVT sedan ett tag tillbaka SVT Play där allt går att streama.

Sveriges Television i framtiden?

SVT är ett oberoende medieföretag som får in pengar genom licens av tv-tittarna när man har en teveapparat hemma, eller helt enkelt en tevemottagare i hemmet. Om man inte längre har en tv hemma så kan man avsäga sig sin tv-licens. Men i och med teknikens utveckling har det kommit upp diskussioner på om inte datorn och mobilen bör ses som mottagare av SVT-sändningar likaså. Snabbt blev det ramaskri när ett innehav av en dator och mobil betydde att man skulle betala tv-licens. Detta drogs bort efter kraftig kritik och idag har man gått tillbaka till diskussionen om hur SVT ska fortsätta få in pengar i framtiden.

Sedan tv-apparaten gjorde intåg i var och varannans hem har det blivit tradition att titta på tv under julhelgen. Klockan tre på julaftons eftermiddag bänkar sig miljoner svenskar för att titta på Kalle Ankas jul. Det brukar vara det mest sedda programmet under hela året. Inte för att det behöver betyda att det är årets bästa program. Det handlar snarare om tradition. Därför både berör och upprör julen i SVT. Allt från program till julvärd diskuteras flitigt i kvällspressen och på de sociala medierna. Inte så konstigt, eftersom tv-tittandet är en viktig del i det moderna julfirandet

Från Arne till Sanna

Arne Weise är mannen vi mest förknippar som julaftons programvärd. Under 30 års tid, med undantag för ett fåtal år, presenterade han julaftons program. Innan honom hade Bengt Feldreich hallåat sedan sändningarna startade. När Weise klev undan som julvärd försvann även traditionen med en återkommande person. Idag utser istället SVT en ny julvärd varje år. Folkkära artister och personer får det ärorika uppdraget och Sanna Nielsen valdes till julvärd 2016. Värden presenteras under pompa och ståt, men det leder även till skriverier och diskussioner. En av de mest omdiskuterade värdarna var Gina Dirawi som fick uppdraget 2015. Både Sanna och Gina har fått utså kritik, som handlar om allt från klädval till läppstift.

Julens älskade program

Det finns få saker som får det svenska folket att bli så upprörda som när rykten om att Kalle Anka ska ändras uppstår. Ofta är det inte ens SVT som styr över detta, utan det är Disney, vilka äger rättigheterna. Förutom Kalle Anka finns det flera andra program som är återkommande i tv-tablån. ”Svensson Svensson” med brevbäraren Allan Svensson och hans familj är ett humoristiskt program där vi får ta del av deras julfirande. Ett annat älskat program är den tecknade filmen ”Karl-Bertil Jonssons julafton” som har vistas varje år sedan 1975. SVT visar inte bara gamla program under julen utan varvar med nyheter i rutan. Kanske just i år en framtida jultradition kommer att visas?

I Sverige är det SVT som har uppdraget att på ett sakligt och objektivt sätt tillhandahålla svenska folket allt från underhållning och utbildning för att inte glömma nyheter och dokumentärer. Det är det som kallas public service. Kort och gott skulle man kunna säga att det handlar om radio och tv i allmänhetens tjänst.

Sändningstillstånd
SVT:s sändningstillstånd vilar på Radio- och TV-lagen. Sändningstillståndet gäller sändningar i det så kallade marknätet. I Radio- och TV-lagens åttonde paragraf återfinns kärnan av det som kallas public service; nämligen att programmen ska ”präglas av folkbildningsambitioner”. Vidare ska de reflektera en mångfald av åsikter och olika intressen ska ”tillgodoses.”. Något som gäller allt från religion, kultur och vetenskap. Frågan är om man lyckas hålla någon balans i hur mycket utrymme och publicitet en del grupper erhåller visavi andra… Programmen ska dessutom hålla hög kvalitet. Graden av SVTs kvalitet på program är dock något som ifrågasatts på senare år.

När måhända casinoblogg förhoppningar om att få utrymme i public service. Kan de någonsin hoppas på ett sakligt och objektivt reportage från SVT eller se fram emot ett folkbildningsprogram som handlar om spel och casino.

Radio- och tv-avgift
Stora public servicebolag som engelska BBC, norska NRK, finska YLE och danska DR med många fler finansieras även de av radio- och tv-avgifter. I Sverige är det Radiotjänst inkasserar dessa mottagaravgifter.

Man menar det är viktigt av demokratiska skäl och vidare att det säkerställer en oberoende finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst.

Eftersom public service finansieras med tv-avgifter behöver vare sig SVT, Sveriges Radio eller UR inte ta hänsyn till om ett program är lönsamt eller ej. Man påstår att SVT inte heller tar hänsyn till vad politiker och andra människor med makt tycker om programmen. Vilket torde vara en sanning med modifikation.

Finansieringen av public service genom avgifter innebär ett oberoende visavi politikerna . Något som inte skulle vara fallet för det fall finansieringen varit direktfinansierad via skatten.

Högsta instans för radio- och tv-avgiften är Kulturdepartementet.

Lagstiftningen
Landets politiker har sett till att det stiftats en lag som reglerar radio- och tv-avgiften. Lagen heter Lag (1989:41) om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst.

Se även Radio- och TV-lagen (SFS 2010:696).

 
Catia Hultquist på DN Kultur, var inte nådig i sin kritik av SVTs valbevakning inför och under valet år 2014. Inför nästa val menar hon att SVT behöver anstränga sig för att ”… göra den valbevakning som anstår public service.”.

En tv har nog varenda svensk familj, ibland till och med flera. Några av kanalerna som alltid finns oavsett vilken box man har köpt är SVT1 och SVT2. Något som skiljer SVT ifrån andra kanaler är att de inte har reklam, ofta är programmen som visas också informativa.

Från radio till television
Under 20-talet blev radion organiserad i Sverige. Man försökte efterlikna den brittiska kanalen BBC, då man gav radion monopol på alla sändningar. Ett par år senare, 1954, hade man provsändningar på tv och det allra första riktiga programmet som sändes var ”En skål för televisionen”. Programmet syntes i befolkningens tv-apparater den 29 oktober 1954. Det formella beslutet om att införa tv i Sverige gjordes däremot först 1956, och det var riksdagen som bestämde detta. Det första programmet sedan den officiella tv-starten var ”Tänker ni rösta?”, ett valprogram.

Året efter det drog tv-tittandet igång på allvar och hade då sändningar varje dag. Det var även detta år som Radiotjänsten bytte namn till Sveriges Radio. Många populära tv-program började locka folk att köpa sin egen tv. Några av programmen som bidrog till intresset var ”10 000-kronorsfrågan”, ett spännande frågesportprogram och ”Kvitt eller dubbelt”. Ett av programmen som fortfarande är omtyckt och som drar många tittare än idag är ”Aktuellt”. Nyhetsprogrammet började sändas den andra september 1958.

 
Fler kanaler
Under 60-talet började man fundera på om man skulle ha flera kanaler, och detta resulterade i TV2. Den vanliga och första kanalen döptes då till TV1. I TV2 blev Rapport kanalens nyhetsprogram och TV1 fortsatte att sända Aktuellt. I många år nöjde sig Sveriges befolkning med dessa kanaler, men i början på 80-talet fick SVT plötsligt konkurrens. Under 80-talet började nämligen utländska kanaler att sändas i Sverige, exempelvis Sky Channel, BBC och MTV Europe. 1987 hände något stort inom tv-världens Sverige – den första reklamfinansierade kanalen, TV3, började sändas. Under den tiden hade Sverige ett socialdemokratiskt styre och kanalen gillades inte. Man försökte förbjuda sändningarna, men proceduren blev allt för komplicerad. Man valde därför att istället starta ytterligare en kanal, detta blev starten för TV4. På TV4 började nöjesprogram sändas, som ”Bingolotto”.

Nöjesprogram har dock genom åren också blivit allt mer förekommande på SVT, som var en av de första kanalerna att introducera reseprogram. I SVT:s ”Resebyrån” introducerades det svenska folket till fjärran och exotiska platser världen över. Detta program var oerhört populärt och gav många chansen att drömma sig bort till att bo på Hotell Tokyo i en stad som aldrig sover, äta tapas i Barcelona, beundra Roms arkitektur och mycket mer.

Sedan 1954 har alltså mycket hänt inom tv-världen, men SVT med sina kvalitetsprogram finns kvar som en omtyckt kanal i varje svenskt hushåll.

SVT har ett brett utbud av program med något för alla. Man kan lära sig nya saker genom spännande dokumentärer eller helt enkelt bara följa nyheterna. Det finns även möjlighet att skratta tillsammans med familjen framför roliga komedifilmer. För många är det också en sedvänja att titta på julprogrammen tillsammans, vilket visar den stora betydelsen tv:n fått för familjen och även våra traditioner.

Svenskarnas mest omtyckta julkalendrar
Ett av tidernas mest populära program i svensk tv är såklart julkalendern. Första gången som svenskarna kunde njuta av julkalendern på tv var 1960, med ”Titteliture”. Sedan dess har en ny julkalender sänds varje år från 1 december. Ett undantag var dock när ”Fem myror är fler än fyra elefanter” sändes, då började julkalendern sändas den 27 november. Detta berodde på att serien hade 28 luckor (en för varje bokstav i alfabetet). En av de mest omtyckta julkalendrarna som har visats på SVT är ”Mysteriet på Greveholm” som sändes 1997. Julkalendern handlar om en familj som flyttar in i ett gammalt slott. Slottet är fullt av spöken och familjen får vara med om spännande och mystiska händelser. Mysteriet på Greveholm var så populär att den faktiskt sändes som julkalender ytterligare en gång år 2012. Två andra julkalendrar som gjorde stor succé var ”Sunes jul” och ”Teskedsgumman”. Sunes jul handlar såklart om Sune själv och hans speciella familj. Teskedsgumman är ett lite äldre program som kom ut 1973, och handlar om en gumma som ofrivilligt titt som tätt blir liten som en tesked och tack vare det kommer ur knepiga situationer.

Allsång på Skansen drar miljoner tittare varje år
Det finns få tv-program som får oss så nostalgiska som när vi kollar på Allsång på Skansen. Sommarkänslan blir total när man kan sitta hemma i sin soffa och sjunga med i välkända melodier. Tillsammans med Bosse Larsson, Lasse Berghagen, Måns Zelmerlöw och Anders Lundin blev programmet en stor hit. Det var dock först när Lasse Berghagen tog över programmet 1999 som även yngre tittare började uppskatta Allsång på Skansen. Lasse hade nämligen med fler unga artister och popgrupper.

Det är hela två miljoner tittare som bänkar sig framför programmet varje år. De flesta känner till de gamla slagdängorna som sjungs i programmet, men andra köper hem ett litet sånghäfte. Allsång på Skansen har sjungit med tv-tittarna sedan 1979 och fortsätter än idag att sprida sommarglädje.

Sedan SVT gjorde sin allra första sändning år 1954 har svenskarna fått sina nyheter från en mängd olika kunniga nyhetsankare och reportrar. Vissa av dess tv-personligheter har delat vår vardag under flera års tid och även fått alldeles speciell plats i våra hem och hjärtan.

Kända tv-profiler
En av de första programledarna för SVT var Claes Elfsberg. Claes har läst nyheterna från 1975 fram till 2003, då han gjorde ett temporärt avbrott för att sedan komma tillbaka som nyhetsankare 2008. Claes Elfsberg kommer från Stockholm, och det var även här han studerade journalistik. Han har varit en mycket omtyckt nyhetsankare sedan start och har många trogna tv-tittare. Claes har själv nämnt att han gärna fortsätter jobba kvar på SVT trots att han börjar komma upp i åren, men strikta regler gör det tyvärr inte möjligt att jobba på SVT efter att man fyllt 67 år.

En annan omtyckt tv-profil är ingen mindre än Cecilia Gralde. Cecilia föddes 1971 och har sedan 1998 varit ansiktet utåt för ”Rapport” och ”Gomorron Sverige”. Under en period lämnade hon dock Rapport för att medverka i Aktuellt. Förutom rollen som nyhetsankare har Cecilia också varit tv-värd för Nobelfesten. Cecilia och Claes har under många år arbetat tillsammans med Rapport och blivit de mest kända ansiktena för programmet.

Förberedelser och nervositet med en tv-sändning
Under en intervju med Cecilia Gralde fick man en glimt av hur det är att jobba med tv. Att sända nyheter inför nästan en och en halv miljon människor är enligt henne ”inte så farligt”. Det viktiga är bara att vara fokuserad och tänka på vad man ska göra – läsa nyheter. Även om Cecilia är lugn och fokuserad i tv-rutan medger hon att tanken på hur många som tittar på programmet ibland kan kännas skrämmande.

Jobbet som nyhetsankare för SVT innebär mycket produktiva arbetsdagar. Redan innan programmet börjar sändas startar förberedelserna, det är viktigt att läsa på om dagens nyheter och prata med reportrar. Under sändningen har nyhetsankaren en teleprompter med texten som ska läsas upp, men man har även papper med texten. Oftast skriver man ner denna text själv, då det låter naturligast om man använder sina egna ord.